School's out

Idag var det alltså avslutning, vilket har gjort mig lite deppig (säg något som inte gör det…) Har fått säga hej då till lite folk, vilket jag är helt usel på. Eller, ja, säga och säga. Det mer flöt på och folk försvann. Några ser man snart igen, andra dröjer det längre, och visa tvivlar jag på att jag någonsin kommer träffa igen. Jag är mycket av en sån där vanemänniska, så avsked och brytningar i vardagsmönster är inte det jag tycker om mest (var det inte så att man kan sitta i skolan och teckna under sommaren skulle jag väl få en knäpp).

Förresten: väldigt ofta när jag ska skriva teckna så blir det teckan… bara lite värdelös info om vad som stör mig med dator skrivande.

Lite om vad jag gjort en vecka tillbaka

Nu ska vi se om jag kan få ner lite grann, eftersom det var ett tag sedan ett riktigt inlägg nådde denna sida. Hm, undra vad som hänt dock… vi tar det från förra veckan. Satt då i slutet av den veckan barnvakt åt Trollet (som då är Elins katt). Det var kul, inga allergiutbrott heller denna gång viket jag finner festligt om än märkligt. Fick under den tiden ”mycket” gjort i skolan; tuschade klar fyra sidor (av fyra visst, men det är ändå fyra). Det var väl allt jag gjorde den veckan. I början av veckan, som håller på att ta slut nu, så var Mikke Schirén på besök i skolan och förläste lite grann. Var intressant, om än att vissa saker kändes lite överväldigande. Fick sedan för mig att testa att teckna en sak, på bara en sida. Skissade väl upp den till typ 75 %, sedan blev jag bara sur på att det inte blev som jag ville, och jag gav upp. Sen blev det inget gjort mer alls. Såg Twillight idag. Den var så dålig så det var skitkul. Vi skrattade oss igenom hela filmen. Larvig.

Episkt!

Skit video, men vem bryr sig om den?!
http://www.youtube.com/watch?v=R-yS5eMY2PU&feature=related

(varit lat med inlägg, ge mig lite tid, jag gör ju inget).

Manga is hard

Har idag suttit och försökt mig på lite manga, i brist på bättre att göra (eller inte så stor arbetslust). Manga är svårt!

Bloggkaninen

Så här ser han ut i helbild, min lilla kanin.

Jag gör nytta på kvällen i skolan

Mer tankar över existensen

Om man inte är planerad, undra om allting liksom hoppar över en då? Om andra människor inte riktigt kan ha någon relevans till en själv för man inte riktigt ska finnas där.
Dessutom så verkar det som om alla människors liv innehåller saker, medans det egna bara liksom flyter på. Inget händer direkt. Tror inte kommer vända direkt. Inte kul dag att filosofera på.

Gay is the way

Har nu varit på niornas musikal på Vidåker skolan. Och, tja, jag får väl egentligen inte klaga, eftersom det faktiskt är ”barn”, men… jag vill! Var inga stora fel egentligen, lite manus haveri här och där och ingen ordentlig handling, och musiken var bättre de år jag sett innan. Kanske hade för höga förväntningar? Vem vet.
I övrigt hade vi Grafisk kommunikation för sista gången idag. Lite ledsamt. Är bara 16 dagar kvar av skolan med den dag som just har passerat. Det är inte kul. Jag är lite deppig.

Dricker Mer Äpple/Päron just nu

Börjar fatta det jobbiga med att inte göra något någon gång; får ju inget att skriva inlägg om! Okey, det kanske är det värsta med att inget göra, men i alla fall. Detta inlägg är därför mer som en bekräftelse på att jag inte glömt bort bloggen helt (fast jag nog haft längre tid emellan inlägg förr…). Eurovision Song Contest semi på teve… det är så man kan spy. Jag avskyr verkligen allt som har med melodifestivalen att göra.
Idag funderade jag även på om man kan operera om sig till kanin. Skulle se läskigt ut, men vara värt det. Gillar kaniner.

Kärleks analys och avsägning

I och med att jag nu säger upp mig från att ha någon som helst koppling eller relevans till just den känslan så ska jag erbjuda en kort, och ack så meningslös, genomgång av densamma och de olika sorter som den kan förekomma i, i alla fall vad jag har kunnat komma på. Finns det fler, dela gärna med av dem.

Först så tar vi KÄRLEK, kort och gott. En känsla då, kan vara av den romantiska sorten, eller av vänskaplig natur eller den mellan familj. Just den här typen jag syftar på är den ”bra” delen, den är besvarad, och så vidare, ni kan den, ni alla har den och jag tror inte jag behöver gå in på den närmare. Alla har någon som älskar dem, och alla älskar någon (bör tas med en nypa salt det sista, men det får stå kvar ändå, för jag orkar inte sudda).

Sen kommer den OLYCKLIGA KÄRLEKEN, eller DEN OBESVARADE KÄRLEKEN. Denna del är min favorit, så det är synd att jag för närvarande inte kommer på så bra saker att säga. Kort och gott; man är kär i någon som inte känner likadant. Finns oändliga variationer av denna typ av kärlek; kan vara någon man aldrig ens pratat med till typ en bästa kompis, definitionen är mycket öppen, bara grunden står fast: det är bara en av parterna som har dessa ”känslor”.

Sist så kommer en version som jag inte tänkt så mycket på själv faktiskt förrän nu på det senare; DEN FÖRBJUDNA KÄRLEKEN! Huga! låter riktigt spännande va?! Och det är den… egentligen inte alls. Den är egentligen den värsta av dem dock (enligt undertecknad i alla fall). Just den här delen kräver total förträngning, känslan får aldrig erkännas och bör helst upphöra omedelbart. I just den här kategorin så kommer till exempel förälskelse i vänner in, och även säkert förälskelse i vänner syskon och föräldrar och dylikt, det är bara att fantisera ihop. Varför denna del är värst är för att den är den ända som inte FÅR finnas! Inte alls! Den får inte erkännas! Aldrig! Det värsta med den är jus det; att inte kunna få ge utlopp för allt man vill säga, då priset (i teori) skulle vara alldeles för högt. Så är det här man befinner sig så finns bara, tyvärr, ett råd: Stäng av! Allt! Det blir kallt ett tag, men man vänjer sig. Man vänjer sig vid allt.

Hm, tror jag sagt tillräkligt nu… Finns nog mer som jag lär komma på, men då får det fyllas på i senare inlägg, orkar ej tänka nu.

Det blev ett ganska långt inlägg, eller hur? lite kul när det lossnar ibland…

Natt i Vingåker

Känner mig bara jäkligt förbrukad. Finns inget kvar att ta av. Och känner mig ensam, vilket inte hör till vanligheten.

Hemskt att veta att man inte kan göra något för en person som denna gör för en själv hela tiden.