onsdag 30 december 2009

I cracked my head and broke my

Tänkte väl först att det hade passat med någon rolig sammanfattning av året nu när det snart är slut, men, nej. Det finns nog lite väl mycket att säga egentligen (faktiskt, nu när jag tänker på det, jäklar!). Jag har faktiskt nu precis suttit och funderat över om jag rent av ska ha några nyårslöften, bara det säger väl egentligen att jag är rätt slut i huvudet och egentligen inte borde sitta här och ”filosofera”. Är mer eller mindre nyss hemkommen från Hofors där jag var och hälsade på Elin (egentligen är ”nyss” igår, men jag har sovit bort det mesta av dagen så jag tycker man kan säga nyss). Jag tror jag tror jag dragit på mig lite sömnhuvudvärk, då jag sover dåligt borta, och det höll i sig även inatt, men för eller senare så somnar man väl av ren utmattning. Har annars bara läst idag (wow…), den tredje kreationen i Twilight serien, och jag anar redan ännu ett antiklimax. Jag har verkligen ett skumt förhållande till de här böckerna. Om det är något som definierar hatkärlek så är det vad jag känner för dem.

I övrigt känns det lite… intressant att lämna sitt första blogg-år bakom sig (trots bristande engagemang) och jag hoppas jag kommer ihåg att gnälla/kommentera när jag haft den i ett år prick. Eftersom jag inte hade några funderingar över hur länge jag skulle orka hålla på i all meningslöshet så kan jag ju inte säga att jag orkade hålla liv i bloggandet (…) så här länge, men någonstans får jag nog ge mig godkänt ändå (samt sparka mig själv lite i baken så att det blir lite mer nästa år).

Och rubriken kommer från Falls Apart med Hurt. En helt underbar låt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar